Menorca och Mallorca är öar som med hög sannolikhet kan uppleva en jordbävning som överstiger sju grader på Richterskalan (vid åtta anses den som förödelseläggande). Det förklarar seismiska experter efter ett mindre skalv som drabbade öarna i lördags i förra veckan. Kraftiga jordbävningar har en periodicitet på runt 400-500 år.

Professor Jordi Jimenez vid universitetet i Balearerna och en av upphovsmännen till den seismiska beredskapsplanen på Balearerna (Geobal), hävdar att kommuner som har ett mjukt underlag kommer att drabbas hårdast.

Orsaken är att den mjuka marken är mer benägen att överföra vibrationer i byggnader, och seismiska vågor färdas långsammare i stenig och svår terräng. Jimenez menar dock att en jordbävning som orsakar kollaps av byggnader i övärlden lär ta några 1000 år.

Den senaste jordbävningen av någon större omfattning på öarna skede år 1851 i Palma och Marratxi, ett skalv på åtta grader på Richterskalan, som speciellt märktes i Pla de Na Tesa och Portola och som hade mer än 25 efterskalv som orsakade en kollaps av kyrkan Sant Marçal.

53 andra jordbävningar av betydelse har inträffat runt Balearerna från år 1654 till 2003, varav den sistnämnda skapade en mindre tsunami från en jordbävning som ägde rum i Alger.

Det finns totalt sex kommuner (Bunyola, Exporles, Marratxi, Palma, Santa María del Camí och Valldemossa) som är skyldiga att lämna in en egen beredskapsplan till myndigheterna, samt analysera och rapportera om egenskaperna i byggnader och vilka egendomar som kräver särskilt skydd.

Det finns också tre andra orter (Santa Eugenia, Sencelles och Sineu på Mallorca) som har skyldighet att analysera marken och, beroende på resultaten, utveckla en egen plan för räddningsinsatser, liksom de föregående sex.

Risken för en förödande jordbävning är så gott som obefintlig på öarna, i synnerhet på Ibiza och Formentera. På Menorca och Mallorca, ligger den vanliga intensiteten på högst 3 grader på Richterskalan, men effekterna kan variera.

Text och bild:Thomas Akerblom - MallorcaNytt.Com©